Tag Arkiv: Mitt liv som penntroll

Hårligt och jobbligt

6 Feb

De två i särklass vanligaste frågorna jag får är 1) har du sånt hår? 2) vad jobbar du med egentligen?

Gällande mitt hår så är svaret att jag går upp klockan fem varje morgon och piffar att kombinationen av lockar och dreads har jag mycket liten påverkan på så ja, jag har sånt här hår. Ni vet i klyschiga romantiska filmer när den manliga skådespelaren drar händerna genom den kvinnliga skådespelarens hår och det alltid är så mjukt och liksom böljande? Mitt hår är lite skräckfilmsvarianten där händerna skulle fastna och kvävas till döds.

Penntrollshår

Gällande mitt jobb så tycker jag att den här bilden är ganska så självförklarande, den skapades i fredags av mig och en kollega. Förstår inte alls varför det är så otydligt vad jag jobbar med.

När penntroll går till jobbet

Jakten på det perfekta (iphone)skalet del 239472,3. Eller som man även kan kalla det: den oändliga historien

21 Jun

Nu var det ett tag sedan jag obsessade över teknikaccessoarer. Men var lugna, i augusti ska ny teknik väljas ut så då (om inte förr) lär jag ivrigt meddela hur det går. Och ja, det heter teknikaccesoar eftersom:

Accessoarer, från franskans Accessoire de mode (ung. tillbehör till modet), betecknar inom modet tillbehör som handskar, skärp, skor, väskor, scarfar, smycken eller hattar som i form och färg överensstämmer med resten av klädseln och på så sätt skapar en enhetlig modeform.

Definitionen är saxad från Wikipedia och jag vill särskilt trycka på det här med ”tillbehör som… överrensstämmer med resten av klädseln och på så sätt skapar en enhetlig modeform”. Det finns överhuvudtaget ingenting som skriker enhetlig modeform över en stor svart datorryggsäck.

Ännuhovv… jag är *trumvirvel* på jakt efter ett mobilskal. Kan ni tänka er, ett skal, inte ett skin som jag så ivrigt propagerat för tidigare. Av någon anledning har jag snöat in på färgen brons och tänkt att det vore ju himla fint att ha på sin mobil. Så jag började surfa runt och tänkte dela med mig av några skal jag gillar just nu.

Mest förtjust är jag nog i id Americas bronsfärgade aluminiumskal. Jag godkänner även priset på $ 30. Hade gärna sett att det var lite mindre hål och mer aluminium dock. Jag gillar inte att texten och äpplet syns.

Ett mönster som jag sneglat på ganska länge är det som Serena van der Woodsen har i Gossip Girl. Och jag vet inte hur Google gör men jag blir lite småkär när det första sökresultat som föreslås när jag bara skrivit ”Seren” är ”Serena van der woodsen iphone case”. Internetz rocks. Det är även småläskigt men jag väljer att blunda och bara se det positiva aspekterna just nu.

Det här är väl ungefär så plastigt, icke-metalligt och icke-bronsigt som det går så lite skeptisk är jag… men $ 14 dollar anser jag är helt klart överkomligt.

Och notera att det finns i grönt!

Men som sagt, är de två sista så silikon:iga som jag tror så kommer det vara en helt hopplös kombination med mitt penntrollshår. Kommer ju fastna i någon tova på två sekunder och sen aldrig gå att få loss. Och det går liksom inte att vara den där konsulten som spiller kaffekoppar över andras datorer OCH inte få loss telefonen från håret efter ett samtal.

Etsy var i vanlig ordning en liten guldgruva och där hittade jag ett fint skal i spets för $ 16.

Hade jag haft en någorlunda klar vision så hade jag annars snällt frågat fantastiska Karin på Karins konstgrepp om hon kunde designa ett, älskar hennes tandhalsband till exempel. Fast jag är lite för feg för att sticka ut med just ett tandhalsband. Eller, det kanske jag inte är men ibland är man bara dumlat…. sådär när man vill göra saker men inte tar sig för.

Just nu ligger det nog närmst att ta och slå till på ett skal i brons faktiskt, har svårt att släppa ett koncept oprövat när jag väl fått det i huvudet. Men var så säkra på att det inom ett par månader kommer en ny fix idé i huvudet på Humblebug.

Ett penntroll i medvind

18 Apr

Eller är det kanske motvind? Hur som så står det ju mitt namn skrivet på den här bilden. Ett penntroll i medvind/motvind får bli dagens köp. Eller som den egentligen heter, I’m your biggest fan.

I'm your biggest fan Humblebug

Bloggen blir personlig

19 Dec

Bloggen har ju fått sig kritik och blivit hånad och lite utskrattad den senaste tiden. Och eftersom jag är bloggen så kan det ju ses som att det är jag som får kritik. Jag väljer att distansiera mig och separera mig själv från bloggen i det här fallet.

Men eftersom bloggen är en lyhörd och sympatisk blogg så vill bloggen visa att den lyssnar på läsarkritik och tar till sig. Så – mina läsare. Här kommer en unik och framförallt personlig inblick i hur min söndag såg ut.

Söndagen började precis som nästan alla söndagar i hushållet. Jag tar på mig det som dubbats till min Maria Montazami-outfit (en knallrosa dress i sammet) och går och köper frukost och halva tidningsstället på ICA.

Sen gör man en kombination av att plockstäda samtidigt som det fixas frukost. Jag brukar alternera min frukost (det sägs vara bra) och just den här söndagen såg den ut såhär:

Jag gillar inte grapefrukt men vågade mig på att prova en sweetie. Den smakade sisådär faktiskt. Vilket gör att frukosten fick betyg 4/5 istället för full pott.

Efter frukost blev det en biltur norrut. En grej jag är riktigt bra på är att köra bil och det finns inte en parkeringsplats jag inte kan fickparkera mig in i. Däremot upptäckte jag att torkarbladen behöver bytas ut. Så det blir betyg 3/5 på den bilturen. Eller, inte så mycket på bilturen som det faktum att jag måste åka till Audi för att köpa torkarblad. Örk inte med allt sådant där biltjafs.

Färden gick mot Sigtuna och det årliga släktkalaset som sker där. I vanlig ordning tar man en tur på julmarknaden.

Det var ungefär så grått, kallt och blött som bilderna antyder. Och ett inferno av människor. Men en tradition är en tradition som vi konstaterade glatt. Betyg: 2/5. Mest för att jag valde för tunna kläder och skor som släppte in vatten. Att jag aldrig lär mig.

Väl hemkommen fick vi varma tossor på fötterna och goda grejer i magen.

 

Betyg: 4/5.

Jag fnissade lite åt min kusins önskelista och konstaterade att vissa saker var lite svårare att paketera än andra. Men godhet och omtanke #ftw! Sen blev jag överraskad med ett par mormorsgjorda vantar i present! Jag har pyttesmå händer så de man köper i butik brukar alltid vara för stora, men de här satt som gjutna. Mjuka som attan var de också.

Betyg: 5/5.

Till sist var det dags att snoka i svalen och bege sig hemåt. I yngre dagar letade man sprit i förråden (har jag hört ryktas om) men numer blir man överlycklig när man hittar saft och sylt. Betyg 5/5.

Sen gick bilen hemåt och vann dessutom högsta pris i parkeringslotteriet med en plats precis utanför porten. Dock glömde jag bort att fotodokumentera slutet på kvällen men varma mackor och Woody Allens Midnight in Paris förgyllde kvällen. Tyvärr kan jag inte ge något betyg på filmen, jag somnade någonstans i mitten.

Det var min söndag. Och visst, jag kan med lätthet fortsätta på den här personliga linjen. Men då får ni banne mig ge den responsen i kommentatorsfältet för att det ska vara värt att spendera halva söndagkvällen åt att skriva såna här blogginlägg. Så’re’så.

Mäh. Är jag väl visst

17 Dec

Får mig en uppläxning. Om att jag tydligen inte alls är privat i mina inlägg. Eller personlig. Det antyds att jag har en ”oförmåga” att dela med mig på bloggen Och att jag tydligen behöver en lektion i ämnet.

Bloggen känner sig påhoppad och kränkt. Och tar påhoppet högst personligt.

Bloggen planerar en hämnd.

#2 Berätta om staden du bor i

14 Dec

Stockholm. Ett alldeles briljant koncept enligt mig.

I en och samma stad kan man bada, shoppa, ha picknick i parker, ta del av ett enormt rikt kulturliv och ändå få känna sig anonym. Och allt det där finns inom cykelavstånd från varandra.

I mina yngre dagar så identifierade jag en rad potentiella arbetsgivare utifrån att jag älskade arkitekturen på byggnaden de satt i. Som tur är så har jag blivit äldre och betydligt klokare så använder inte den urvalsmetoden idag, numer går innehåll före ramverk. Men jag blir glad av arkitektur jag tycker om och Stockholm står för väldigt många sådana byggnader.

Stockholm är också den stad jag kan bäst av alla städer på hela vår jord. Och när jag promenerar mellan kunder och kontoret kan jag ändå slås över hur mycket jag tycker om kombinationen av gröna ytor, pampiga byggnader och vatten.

I am luclar

13 Dec

Idag är det min dag. Äntligen är det slut på årets värsta period. Den då man hör sitt namn nämnas precis hela tiden utan att det har minsta koppling till min person att göra. Har ni någon aning om hur många kontor och konversationer jag går in i enbart baserat på att jag hör mitt namn? Och hur enormt förvirrat läge som uppstår vid sådana tillfällen?

De flesta kring mig vet att integritet är enormt viktigt för mig. Och jag är medveten om att det kan göra mig lite svår att tas med ibland. Som tur är så är integritet något som man slipar på hela tiden. Och jag tänkte dagen till ära faktiskt utmana mig själv genom att hoppa på det här konceptet. Att i 24 inlägg presentera mig själv på följande sätt:

1. Berätta om dig själv.
2. Berätta om staden som du bor i.
3. Berätta om din bästa vän.
4. Berätta om en person som du beundrar.
5. Berätta om vem du var för ett år sedan.
6. Berätta om bloggarna du läser.
7. Berätta om ett av dina favoritfotografier.
8. Berätta om ett av dina favoritplagg.
9. Berätta om en av dina favoritlåtar.
10. Berätta om vad som finns i din väska.
11. Berätta om hur dina framtidsdrömmar ser ut.
12. Berätta om någon som du saknar.
13. Berätta om din favoritsak i ditt hem.
14. Berätta om ett fotografi som någon annan tagit på dig.
15. Berätta om en av dina favoritböcker.
16. Berätta om hur du var när du var liten.
17. Berätta om hur en perfekt dag ser ut för dig.
18. Berätta om en plats du absolut vill besöka innan du dör.
19. Berätta om en vän som bor långt bort.
20. Berätta om vad du önskar dig i julklapp.
21. Berätta om någon som du älskar.
22. Berätta om något som du är beroende av.
23. Berätta om ditt bästa julminne.
24. Berätta om fem fina saker som har hänt under den här decembermånaden.

Fifan vad läskigt. Men here goes.

Hej!

I am luclar. Eller, det är så jag kallar mig i publika forum. Jag är såklart alltid en och samma person men  vilken av diamantens (höhö) sidor jag visar beror på ljuset. Jag tror att den finaste liknelsen jag någonsin fått är när jag blev liknad vid karaktären Scout i ”To kill a mockingbird”.

Vi börjar så.

Deer me

27 Nov

Första advent. Hur gick det till?

Hoppas ni har det bra idag.

Ett penntroll går till frisören

26 Nov

Är det något man måste sköta om man är ett penntroll så är det håret. Som bonus så tycker jag att gå till frisören är bland det bästa som finns. Efter ett helt liv av felaktiga frisyrer, horribla hårborstningsincidenter och allmänna trauman när det gäller att hitta rätt i hårproduktsdjungeln så hittade jag för ett par år sedan rätt. Jag hittade den mest fantastiska frisören jag någonsin stött på. Som numer styr mitt hår helt och fullt. Gudars så glad jag är över det. Med mitt hår så kan man helt enkelt inte göra en drop-in… mitt hår tar t i d. En normal sittning är ungefär 3,5 h. Då vill man ha en frisör som tar höjd för det och också tycker om när jag kommer och slår mig ner i stolen. Vilket min gör.

Saker jag älskar med att vara vuxen är att man har råd att gå till frisören ofta (tyvärr tillåter min frisör mig inte att gå mer ofta än var 9:e vecka… helst skulle jag gå var 7:e) och lämna kläder till kemtvätt och skor till skomakaren. Jag tar verkligen inte de sakerna för givet, när jag pluggade så var såna saker det första jag snålade in på.

Före. Ovanligt vårdat för att vara mig. Fick till och med beröm för att det såg så piffat ut. Notera även att det sitter ett ännu värre penntroll än mig i bakgrunden!

20111126-182644.jpg

Under. Man läser in sig på senaste kändis-skvallret och dricker saker jag tycker om. Gör er egen tolkning på vad det innebär. Skvallertidningarna är bland det bästa med att gå till frisören! Låt oss vara fullständigt ärliga på det här området.

20111126-182713.jpg

Tre och en halv timme senare senare säger jag ta da! Och min frisör ”äntligen över!”. Inga stora förändringar i varken längd eller färg, det största brukar vara att jag får håret helt plattat istället för de normala dreadsen till lockar. Jag är lite konservativ när det gäller hår. Jag tycker att efter man har fyllt 30 så ska man ha hittat sig själv (alternativt bestämt sig) för hur man ska se ut och vara i livet. Inte hålla på att experimentera hej vilt med hår och karriär. Men det är sån jag är.

20111126-182727.jpg

20111126-182738.jpg

Enligt min frisör är jag nu den ultimata (hår)kombinationen av champagne, choklad och jordgubbe! Om slingorna ser lite kraftiga ut så måste ni tänka på att jag i normalfallet har ett väldigt lockigt hår och det är det vi tar höjd för vid färgning. Och då smälter färgerna in perfekt när lockarna får komma fram. Idag fick de inte det för jag älskar att ha rakt och platt hår.

Tycker du jag är snygg i håret och behöver lite egen hjälp på vägen så vill jag genuint rekommendera min frisör Yvonne på salong Nutid. Yvonne är en sån person som ser dig och vad du passar i för frisyrer, färger och toner. Tror halva min vänskapskrets numer har henne som sin favoritfrisör. Dessutom är hon kanske en av Stockholms mest prisvärda frisörer. Och hon lägger ner otroligt mycket tid och engagemang på att du går från salongen med en perfekt stylad frisyr. Skulle vilja påstå att inte alla engagerar sig så mycket. Men det gör verkligen Yvonne!

Som lite kuriosa och en referensram på hennes kompetens så vill jag bara visa en bild över hur jag såg ut första gången jag kom till Yvonne. Back in the days när jag använde vanlig ICA-toning. Låt oss lova oss själva att vi aldrig n å g o n s i n gör såna saker igen.

Att ta ovanstående stil till det här. Det är kompetens mina damer och herrar.

20111126-200520.jpg

Fotomässan

18 Nov

Men alltså. VARFÖR har ni inte berättat att det är Fotomässan i helgen?! Det var ju så nära att jag missade den!

Iiiiiiiiiiih.

Jag idag

18 Nov

 

Vantar för smartphone

15 Nov

Alla som känner mig vet att jag hyser en enorm irritation för IT-branschen och deras oförmåga till att designa snygga grejer (och arbetsgivares oförmåga att tillhandahålla fina saker). Oavsett om det gäller teknik eller accessoarerna till tekniken. Eller, det är nog det som är den springande punkten. Det finns alldeles för få som tänker att jag ser mina tekniska tillbehör som accessoarer. Jag vill inte ha en stor och svart ryggsäck att bära min dator i. Det är helt ok att inte bry sig om det man förvarar datorn i. Men för mig som bryr mig så tycker jag det är så märkligt att det knappt finns några alternativ.

Jag har varit lite skeptisk till det här med smarthphone-vantar. Det ska jag medge. Jag har faktiskt varit skeptisk både till konceptet och till själva designen. Främst den senare. Eller som någon i min närhet så klockrent identifierade det. Vad är det för märkliga behov vi skapar oss när våra telefoner kräver speciella kläder?

För er som vill använda er smartphone utan att frysa fingrarna av er. Det är ju faktiskt ganska smart om man funderar på det lite. Sverige är ett kallt land. För er så har jag ett tips. Vantarna behöver inte vara svarta/gråa och ganska tråkiga. Som de här:

Echo Design finns massor av mer alternativ gällande både form och färg på vantar du kan använda på pekskärmen.

 

Personligen är jag inte riktigt där ännu. Jag kör på min vanliga vinteroutfit ett år till. Cape och långa vantar.

Om den är varm? Verkligen inte.

Om den är praktiskt? Nej.

Som jag sa till min kompis 4-åring. Måste jag välja så är jag är hellre snygg än varm. Ett uttalande som i och för sig ledde till någon form av obligatorisk inbjudan till kvartssamtal på dagis.

 

Nonchalant chic

14 Nov

Ibland blir det så påtagligt att jag inte är en sån där ”gå-upp-ur-sängen-och-se-fantastisk-ut-tjej”. Ni vet vad jag menar? De som rockar varje trend och allting ser så nonchalant enkelt och chict ut. Jag är helt hopplöst dålig på att få till det.

På min lista över saker jag önskar jag kunde så finns:

Nya glajjor (inom kort)

13 Nov

 

Att-göra-listan för helgen

11 Nov

Ett par av helgens att-göra-grejor är:

  • Gå på fotografiska.
  • Beställa tid hos frisören.
  • Köpa nya glasögon.
  • Shoppa lite. Såväl klänning (surprise!) som mössa står på inköpslistan.
  • Skriva nästa veckas blogginlägg och tidsinställa dem. Så som jag gör varje söndag. Cirka 4/5 blogginlägg är tidsinställda. Skulle aldrig få det att fungera annars. Jag gör korta anteckningar och sparar länkar i vardagen, sen avsätter jag en tid på helgen när jag färdigställer dem. Eller en vardagkväll. Men i princip är allt som tar över två minuter att skriva tidsinställt.
  • Köpa en thunderbolt-kabel.
  • Köpa Magdalena Ribbings jobbetikettbok.

Kopplar ner

10 Nov

Ni vet väl att det är lika viktigt att vara nedkopplad som uppkopplad? Vad gäller proportionerna mellan de två så hoppas jag att ni har hittat er egen formel för vad som fungerar.

Ikväll är det jag som kopplar ned och tar ett lagom glas vin (det är faktiskt bara torsdag) och tänder en brasa.

På min önskelista – den perfekta koftan

8 Nov

Det här måste vara det ultimata konceptet, en tröja som du kan använda på 12 olika sätt. Den sätter vi upp på att-köpa-listan. Skulle fantasin tryta så finns det såklart en app som visar hur du kan knyta och använda tröjan.

Tips via Erin Doland på Unclutterer.

En perfekt inledning på veckan

7 Nov

Vad bra jag var som gick upp direkt när klockan ringde. Och att det fanns balsam kvar i flaskan.

Vilken framförhållning att kläderna låg strykta och klara så jag inte behövde stressa med det.

Så avkopplande att hinna läsa hela tidningen mumsande på frukosten som fanns hemma och för att inte tala om att kaffebryggaren var laddad redan kvällen innan.

Vilket underbart sätt att starta en måndag!

 

(notera det extrema tvärtomspråket som förekommer i ovanstående text)

Shake it

5 Nov

Nu skakar vi av oss dagen och går ut och skakar rumpa istället!

(ignore the mess)

20111105-210442.jpg

All you need is love!

4 Nov

Varning för retroinlägg. Det var bättre förr på yuppienallens tid.

27 Okt

Jag behöver en ny mobil. Och det kommer bli en iPhone. Av två skäl.

1. Jag har iPhone idag och jag har (tydligen) blivit så gammal och bekväm av mig att jag inte vill lära mig ett nytt operativsystem.

2. Jag förespråkar standardisering och konsekvens och eftersom hela min teknikpark är Apple, från router till dator och läsplatta, så är det så det får fortsätta vara.

Det som irriterar mig lite är att jag inte tycker iPhonen är speciellt estetiskt tilltalande. Den gav mig ingen wow-känsla när jag köpte den för två år sedan och nya 4s imponerar inte på mig heller. Funktionaliteten och innehållet tyckte jag var fantastiskt, men knappast designen. Och jag tycker faktiskt att en mobil för nästan 10 000 kr borde ge mer av en wow-känsla. Det priset är för övrigt helt galet.

Information och kommunikation är ett område jag brinner starkt för. Eftersom jag är sjökaptensdotter så har kommunikation i annan form än fysiska möten varit ett nyckelområde genom hela mitt liv. Jag har följt teknikens utveckling från kärleksfulla telegram (hur rart är inte det!), handskrivna brev, vykort  till knaggliga satellittelfoner (vanligt även idag). E-posten var helt fantastisk när den kom. Dagens IT-plattformar (ja, jag pratar SharePoint) som hjälper oss att samarbeta och kommunicera på ”framtidens” sätt (framtidens för det fortfarande finns en del brister) är så galet spännande att jobba med.

Men nu tänker jag bli en liten bitter tant och raljera över att det var bättre förr när det gäller design på mobiltelefoner. Jag tror jag har haft cirka 10 mobiltelefoner genom åren. Och det är speciellt tre modeller jag har tyckt extra mycket om.

#1 Min första mobiltelefon

Min första mobiltelefon. Som egentligen inte var min utan vi delade på den i familjen. Men jag var en frekvent användare eftersom vi bodde en bit utanför stan och jag hade mycket sportaktiviteter på kvällstid. Så genom mobiltelefonen kunde jag ringa och meddela när jag ville ha hämtning istället för att stå utomhus och frysa om träningen gick snabbare än uppgjord hämtningstid.  Den hade utdragbar antenn och tålde precis allt. Den gick att tappa i badkaret, flyga från biltak och begravas i snödrivor. Dessutom gick den på nmt-nätet så täckningen var perfekt. Så mycket annat kunde den i och för sig inte men ändå. Utdragbar antenn. Det är kärlek det.

2# Den lilla gröna

(jag hittade ingen bild på en grön T18). Min alldeles första – egna – mobiltelefon kom pappa hem med en dag som överraskning (!!!). En grön T18. Jag fullkomligt älskade den. Fortfarande, den kunde typ ingenting och luckan var sladdrig och helt hopplös. Men jag tyckte att just jag hade den snyggaste mobilen som fanns.

# Motorola Razr

När min bror en höstdag kom hem en Razr blev jag helt dödligt avundsjuk. Jag tyckte den var så snygg. Så jag sparade järnet och kunde efter någon månad eller så köpa en egen. Vilket min bror gnisslade lite tänder över för han hade beställt en till mig i julklapp (typiskt megasnällt!). En stor anledning till att just den här blev en sådan favorit var att den var liten och av aluminium. Nästan alla mobiler på marknaden var plastiga och modell större. Nackdelen var att den hade en tendens att avmagnetisera alla mina kort. Beställde cirka två visa-kort i månaden. Fördelen var att det alltid satt fast en hårnål eller två i den när man drog upp den ur handväskan. Enda anledningen att jag gav upp den efter något år var att ville ha mer funktionalitet vilket de lite mer smarta telefonerna som kom erbjöd. Aluminium. Alla telefoner borde vara av aluminum.

En annan sak jag inte kan förstå är varför dagens operativsystemstillverkare inte fixar funktionen med att favorisera sms. Kommer ni ihåg när man bara kunde ha 10 sms i inkorgen? Snacka om att det var topp 10 favoriterna som låg där. Det var ju helt underbart. Nu har jag en mapp i iphonen där jag skärmdumpar favoriterna. Inte riktigt lika charmigt.

%d bloggers like this: