Tag Arkiv: IT

Snabbknappar i Windows 7

20 Jan

Jag föredrar att använda menyrader framför en mus, och jag måste erkänna att jag nästan räknar sekunder som slösas bort för varje gång jag ser någon trycka Ctrl+Alt+Delete istället för Win + L när de ska låsa datorn. Det är lite trixigt i början att vänja sig av med musen men sen är det en så otroligt mycket bättre och framförallt snabbare användarupplevelse. Givetvis har vi olika behov och premisser och jobbar man i specifika program kan man såklart föredra mus som arbetsverktyg. Touchpaden på PC lämnar ju en hel del att önska när det gäller förbättringar. Men. Jag vågar ändå påstå att det finns många situationer där musen bara är ett störningsmoment som tar tid och där snabbknapparna är ett bättre alternativ.

Mina mest använda snabbknappar är:

  • Win + L. Låser skärmen.
  • Alt + tab. Växlar mellan öppna objekt. Ett flashigare sätt att göra detta är att använda Win + tab.
  • När jag står i ett program, exempelvis OneNote, Word eller PowerPoint och inte vet snabbknappen direkt så trycker jag Alt, då får jag upp snabbkommandona för menyraderna. Ett perfekt sätt att få en övergripande koll. Mer konkret så ser det ut såhär när du trycker Alt:

Välj bokstav (i det här fallet H) så får ni upp snabbkommandot för undermenyerna (t ex fetmarkera text, ändra font och infoga punkter).

  • Win + siffra. Startar programmen i den ordning du har dem i taskbaren. Tar ett tag att lära sig vilken ordning de ligger i men när man väl lärt sig det så går det på ett kick att växla fönster. Örkar du inte lära dig siffrorna så är Win + T ett utmärkt substitut.
  • Det här är bland den viktigaste så lyssna noga nu. Enbart Win tar dig till Startmenyn och mer specifikt så kan du direkt börja skriva i sökfönstret. Jag föredrar att söka upp saker 9/10 mot att flippra bland mappar i utforskaren eller leta på skrivbordet. Generalregeln för att sök ska fungera är: döp din skit bra så slipper du söka, då kommer du istället hitta ditt innehåll. Sök på namnet, eller delar av namnet och (gärna) filändelsen så kommer du hitta ditt resultat hur snabbt som helst.
  • Win + M. Minimerar alla fönster och tar dig till skrivbordet. Som är en ganska trevlig syn så fort du slutar att dölja det med en massa genvägar.

 

 

Kill them!

28 Nov

Sån här tydlighet gillar jag. Ditt Internet har uppenbarligen gått och obstinerat totalt. Antingen kan du ju sitta och rulla tummarna och vänta på en förbättring, alternativt kanske boka ett nytt möte och se om saker och ting förbättrar sig.

Eller så tar du kål på skiten och börjar om.

Personligen är jag alldeles för upptagen för att sitta och vänta eller använda ”säker borttagning” av elektronik. Men du gör ju som du vill.

Fler kvinnor till IT

18 Nov

Dålig dag

16 Nov

Gah. Idag har jag haft en riktigt dålig dag. På grund av en enda anledning. Teknikstress. Mitt 3G-kort i datorn har varit antingen långsamt eller påstått att det är inaktiverat. Och är det något man behöver när man är på språng stora delar av dagen så är det internet. Back-up-lösningen att använda telefonen som delare fungerade värdelöst även det. Ovanpå det kan vi lägga till att försöka få saker att fungera när man åker i långa tunnlar. Så frustrerande med teknikstress. Jag är en tämligen resande konsult i min vardag och det ställer helt andra krav på tekniken och även arbetssättet kontra när man sitter ofta vid en och samma plats/kontor. Och när resandet inte mappar mot tekniken och jag känner att mitt jobb blir jobbigt att utföra. Ja, då blir man lite lätt irriterad.

Så nu är det jag som loggar ut och hanterar min anger management på det enda brukliga sättet. Genom en löptur.

 

Svenskarna och Internet

16 Nov

Det hände mycket på internetz igår. Till exempel släppte World Internet Institute sin rapport om Svenskarna och Internet 2011. Väldigt intressant läsning.

Bland det som värmer mest i magen tycker jag är att andelen äldre i sociala medier och på Internet ökar. Det tycker jag är glädjande att se. Jag tycker om att äldre släktingar som man inte träffar så ofta kan få tillgång till en viss del av mitt liv genom till exempel Facebook.

Sociala medier ökar. Däremot är Twitter fortsatt litet, endast 7% är på Twitter. Trots att genomslaget för till exempel pressmeddelanden är betydligt större genom det som media.

Antalet bloggar ökar inte speciellt mycket till skillnad från tidigare år, däremot har läsandet av bloggar ökat.

Man har gjort en analys över användningsmönstret och hittat två extremgrupper. Något jag finner otroligt fascinerande. De avancerade entuiasterna som använder ”allt” på Internet och de som är mycket restriktiva och försiktiga i sitt användande.


							

Stora glömmardagen

31 Okt

Back in business i projektrummet på kontoret. På dagens agenda står:

  • Scenarioanalys över vad som ska ske vid en dubbelriktad integration mellan två system.
  • Förbättringar av en existerande kravspecifikation.
  • Förbereda en kravfångstworkshop som ska genomföras under veckan.
  • Tidrapportering. För hela månaden. I Excel. Fast som min kollega identifierade, deadline är nog inte förrän vid midnatt.

Irritationsmoment nummer ett är att jag glömde mitt passerkort så jag kommer i princip ingenstans i den här Pentagon-byggnaden som jag jobbar i.

Irritationsmoment nummer två är att jag glömt laddaren till mobilen och omkopplaren mellan hörlurarna och mobilen så jag kan inte använda det som headset. Första nackdelen med nya lurarna – de funkar inte till alla telefoner utan måste för vissa (exempelvis min jobbmobil) ha ett extra tillbehör.

Att bedriva videomöten, webbmöten och telefonmöten

24 Okt

Vi måste prata om det här med möten som inte sker fysiskt. Det vill säga alla former av möten via telefon, video, webb och sånt. De senaste två veckorna har jag suttit i ovanligt många olika former av sådana vilket  gjort att jag funderat extra på området. Jag tycker att det finns ett lite väl okritiskt hyllande av det här med mötesformer på andra sätt än att sitta i samma rum. Så jag tänkte ge min syn på saken och gräva ner mig lite i de olika mötesformerna.

Möten. Att sitta i möten. Det är något jag tycker vi överlag borde ägna oss betydligt mer tid åt att fundera över och effektivisera. Jag tror att de flesta organisationer skulle må bättre och få mycket nytta av att se över sina mötesformer. Jag tror vi skulle få ut väldigt mycket av att korrigera väldigt lite.

Generellt sett tycker jag det inte är tekniken det är fel på utan att vi har dålig möteskultur. Vilket inte är speciellt konstigt för hur många av oss har egentligen fått en utbildning i hur man bedriver effektiva möten? Jag gick min första kurs detta år. Sen har jag i och för sig gått kurser i olika mötes- och workshopmetoder under åren men ändå. Möten kan vara otroligt ineffektiva. Och problemet är ju lite att det räcker inte att utbilda en utan här måste vi ha ett helhetsgrepp och en ömsesidig uppfattning.

Jag har letat en hel del efter litteratur om hur man bäst bedriver möten när man har deltagare via andra kanaler. Men jag tycker det är ett bristområde. För helt klart är att ett möte där man inte har alla deltagare i fysisk form behöver bedrivas på ett annat sätt. Hur vi pratar och beter oss kan inte ske likadant som när vi har alla i samma rum. Men det är det få som talar om.

Telefonmöten

Med telefonmöten menar jag ett möte där en eller flera deltagare ringer in.  Häromdagen ringde jag till exempel in till ett möte där vår Sverige-chef höll en information. Det fungerade i stort sett alldeles perfekt. Jag kunde gå runt hemma och städa medan jag lyssnade på informationen. Ljudet var högt och tydligt och jag fick samma information som de i mötena. Så i fall när man enbart ska lyssna tycker jag telefonmöten fungerar väldigt bra.

Nackdelarna är att mötesledaren tenderar att glömma bort de på telefonen. Syns du inte så hörs du inte och så vidare. Språk och tal hos mötesdeltagaren är sällan (enligt min erfarenhet) anpassade utifrån att deltagare inte ser ledaren. Det visas powerpoints och/eller så hör deltagaren inte vilka frågor som ställs hos deltagarna och moderatorn/ledaren upprepar dem inte. Men ändock. Ska det enbart ges en information rakt ut så tycker jag telefonmöten är en bra form. I ett tidigare liv var jag kommunal tjänsteman. Då hade det varit perfekt att ta till sig exempelvis ett budgetfullmäktige via att lyssna i telefonen (de flesta sådana livesänds dock). Eller ett ”månadsbrev” från kommundirektören till exempel.

Videokonferens

Jag hade en videokonferens precis nyligen. Med videokonferens menas att det finns en färdig lösning för att visa olika rum med personer. Rummet är riggad med en stor tv med video och högtalare.

I mitt fall var vi var max tre personer på ”varje sida kameran” och med dubbla skärmar. På ena skärmen såg vi personerna i andra lokalen och på den andra det dokumentet (i det här fallet Excel) som vi skulle gå igenom. Antalet deltagare var relativt begränsat, ämnet specificerat och bra utrustning gjorde att detta fungerade ganska klockrent. Ljudet ljöd perfekt och även om dokumentet stod i fokus så var det ytterst uppskattat att vi såg varandra samtidigt. Att se varandra samtidigt som ljudet är bra minimerar risken för att prata i munnen på varandra.

Jag tycker videomöten fungerar riktigt bra så länge kretsen personer är starkt begränsat och dagordningen för mötet väldigt tydlig. Avstämningar utifrån existerande dokumentation fungerar och likaså att t ex två projektledare/medarbetare kör en avstämning. Att leda möten på det här sättet är däremot min erfarenhet att det fungerar sämre. Att det fungerar bygger på att alla behöver delta, men så fort det innebär presentation och länge monologer så är det (nästan) enbart dåligt. Då tappar man all dynamik som det fysiska mötet ger och kräver.

Webbmöten

Med webbmöten menar jag att det finns ett fysiskt möte men personer kan också ansluta sig och via högtalare/telefon och se ”samma skärm” som de i det fysiska mötet. Jag tror att det vanligaste är att en powerpoint visas och mötesledaren pratar runt. Och man ansluter sig via datorn. Det här är nog den mötesform jag är mest skeptisk mot. Min erfarenhet är att det alltid blir cirka 10 minuters försening innan mötet kan starta. Det är banne mig alltid teknikstrul. Mötesledaren tenderar att anpassa minst 70% tiden utifrån personerna den har framför sig snarare än att leda mötet som om det är deltagare även ”utifrån”. Och det som är det värsta är att man aldrig vet hur bra man hörs när man ska delta som ”distansdeltagare”. Hör de varje ord jag säger? Möten via datorer har också nackdelen att rummet sällan möbleras utifrån att även de som ansluter via extern koppling ska höras. Jag kan vara glad om jag hör vad 50% av rummet säger. Allt annat är ett mummel. Dessutom känns det ofta som att jag är exkluderad snarare än inkluderad i mötet. Som mötesledare brukar jag alltid känna en ganska stor osäkerhet för att det är svårt att få till en dynamik och ovanpå det veta om den tekniska kvalitén är tillräckligt bra.

Såna här möten anser jag bör bedrivas i extremt liten form. Ett lyckat exempel är häromveckan när jag och en leverantör gick igenom en kravspecifikation. Då gick vi igenom krav för krav och allting dokumenterades direkt i dokumentet. Det var ok för vi var få deltagare och ämnet tydligt. Men ett vanligt projektmöte som webbmöte? Jag säger nej tack.

Sammanfattning

Möten på distans kan absolut fungera är min erfarenhet. Men det ställer krav på oss projektledare att vi faktiskt planerar ett distansmöte i mycket högre utsträckning. Distansmöten är inte per automatik ”praktiskt”… men det kan faktiskt vara väldigt effektivt. För om vi är få personer och träffas fysiskt så gillar vi att prata om ganska mycket annat, ett distansmöte tvingar oss mer att vara ”effektiva”. Men ju fler personer inblandade desto sämre kvalitet får vi på mötet anser jag. Personer som ansluter till mötet deltar inte för det är helt enkelt för mycket osäkra parametrar.

5 finfina grejer med min dag som konsult

20 Okt
Finfina grejer med min dag (utan inbördes rangordning):
  1. Första workshopen på ett omfattande kravfångstarbete som ska bedrivas under hösten. Metodiken för dagen var målgruppsanalys via att (till viss del) fördomsprofilera fram en rad personas. Vilket gruppen gjorde otroligt bra och det fanns en genuin värme i alla karaktärer som togs fram. Resultatet blev så otroligt bra och kommer bli mycket användbart framöver. Som konsult stöter man då och då på arbetsgrupper som inte trivs helt bra ihop, och som inhouse har jag jobbat i en del såna grupper. Dagar som denna (vilket lyckligtvis är de allra flesta dagar) är helt fantastiska, när man ser ett team som har genuin stolthet för sin yrkesroll och en trivsel med varandra som de bidrar till att skapa genom respekt och högt i tak. Nu är det upp till oss i projektet att bibehålla den här entuiasmen, för kommande workshops i en kravfångst är inte lika tacksamt roliga.
  2. En av mina kollegor anslöt idag till ett av projekten jag arbetar med och jag ser så mycket fram emot det arbete som vi i den trio vi nu består av kommer att genomföra tillsammans. Det känns som om vi är ett team där alla tre är väldigt kompetenta på det vi gör och alla tre är personligheter som verkligen tar ett ansvar, är måna om helheten samt de leveranser och relationer man har i ett projekt. Affärsmannaskap är verkligen en egenskap jag sätter i toppskiktet över viktiga egenskaper man ska ha som projektledare och definitivt som konsult. Har du det så är det projektets bästa som är i fokus och aldrig några dolda agendor (i värsta fall) eller felaktiga uppfattningar om att det är den egna prestationen som ska vara grundbulten. Att jag får en stor avlastning är en stor sak – men den trygghet jag känner över att det dessutom inte kunde varit bättre. Den känslan. Det är en stor sak.
  3. Min nya Macbook Air har äntligen kopplat upp sig mot Time Capsule (en router och auto-back-up) och allt i min gamla dator är därmed åtkomligt. Det innebär att den gamla datorn kan skänkas vidare till välgörande ändamål och lägenheten slipper en datorbänk. En extremt ytlig glädje men genuin.
  4. Fick ett erbjudande om ett bra jobb från en organisation som spanat in mig via mina sociala kanaler och som formulerade det på ett fint och personligt sätt varför just jag skulle passa. Jag har det väldigt bra på det jobbet jag har och stormtrivs med mina kunder… dessutom känner jag att jag (som det så oklyschigt pratas om) utvecklas precis där jag är just nu. Så det är helt enkelt inte aktuellt att byta, jag är inte färdig där jag är. Det jag vill hylla som finfint är alltså inte att jag fick ett jobberbjudande, utan att jobberbjudandet fick mig att konstatera att jag inte bara har det bra på mitt jobb. Jag har det helt rätt för mig och jag trivs så himla bra. Inte hela tiden, det är inte det jag säger. Jag har såklart också veckor när projekt står stilla, livspusslet havererar, min roll ifrågasätts och frustrationen är stor. Men såna tillfällen är bara dagar, det är helhetskänslan som är den avgörande och den som definierar mina val. Och mitt val är att vara där jag är.
  5. Mitt företag ska installera Lync. Det här är lite på samma nivå som punkten 3. Det kan tyckas vara ganska ytligt och onödigt. Men att kunna kommunicera med h e l a mitt nätverk och kundkrets på ett enkelt sätt är faktiskt något jag uppskattar så otroligt. På det sättet älskar jag konsultbranschen. Jag är sjukt kritisk till teknikparken när det gäller hårdvaran i form av dator och telefon… men pratar vi mjukvara gällande de program jag har på min dator så är det nästan bara applåder. Jag får det jag vill ha när jag vill ha det och företaget genomför uppdateringar snabbt. Dessutom är jag för första gången i mitt yrkesliv fullständig systemadministratör på min egen dator. Begränsningarna sitter i policys och mitt förhållningssätt, inte i tekniken. Det ger vi betyget 5/5.  Och ett sånt betyg sätter vi inte lättvindigt.

Gissa yrket!

19 Okt

Hemma i hushållet finns två ”bärbara” datorer.

Den ena ”bärbara” väger 4,8 kg, 17″ skärm, har ingen SSD och kom med en stor svart ryggsäck samt en mus med lcd-skärm (på undersidan!). Och just ja, batteriladdaren väger såklart cirka ett mjölkpaket utöver de 4,8 kg.

Den andra bärbara väger 1,3 kg, har 13″ skärm och SSD.  Och vilken ordinary bordsgranne som helst har en laddare på sig.

Nu frågar jag er. Vilken dator i ovanstående bild tillhör en projektledare?!

Tips: spara tid i Outlook med snabbkommandon

19 Okt

Ramlade över 10 tips på snabbknappar i Outlook. Läs och öva!

  • Switch between Mail, Calendar, and Contacts
    • Ctrl+1, Ctrl+2, Ctrl+3: (Mail is Ctrl+1, Calendar is Ctrl+2, and Contacts is Ctrl+3)
  • Create a meeting request
    • Ctrl+Shift+ Q
  • Move a message from one folder to another
    • Ctrl+Shift+V
  • Go to the Inbox folder
    • Ctrl+Shift+I
  • Toggle between ALL CAPS, all lowercase, and Sentence Caps
    • Shift+F3 (This works in Word and when Word is your email editor.)
  • Create a bulletted list
    • Ctrl+Shift+L (This works in Word and when Word is your email editor.)
  • In Calendar, go to the same day the previous/following week
    • Alt+Arrow Up (previous) Alt+Arrow Down (following)
  • Open the Address Book
    • Ctrl+Shift+
  • Responding to messages
    • Ctrl+R (Reply);  Ctrl+Shift+R (Reply All); Forward (Ctrl+F)
  • Send a message
    • Alt+S

Tips: fem datorfodral att spana in

18 Okt

Min jakt efter de snyggaste teknikaccessoarerna  är ganska konstant och min åsikt om (i synnerhet) IT-branschens (o)förmåga att tillhandahålla snygga såväl som funktionella arbetsredskap är välkänd. Låt oss titta på hur Wikipedia definierar ordet accessoar:

Accessoarer, ett franskt ord för tillbehör, bisaker. Ordet används inom modet för handskar, skärp, skor, väskor, scarfar, smycken eller hattar som i form och färg överensstämmer med resten av klädseln och på så sätt skapar en enhetlig modeform. Till viss klädsel, till exempel klänningen ”den lilla svarta”, är valet av accessoarer särskilt viktigt.

I klarspråk. Jag vill att min datorväska överrensstämmer med resten av min klädsel och stil. Vilket en stor och svart ryggsäck inte gör. Jag vill att det datorverktyg jag släpar på varje dag till kund återspeglar ett snyggt och propert intryck som jag försöker ge i övrigt. Personligen vill jag helst ha ett fodral/skin. Önskedrömmen är det här från Mulberry. Men vi kan konstatera att det är att lägga en väldigt hög ribba för såväl en stackars arbetsgivare som för de flesta privatekonomiska budgetar.

Idag fick jag via Peppe på  Twitter tips om två fodral där den ena omedelbart blev en favorit. Så tänkte ge fem tips på datorfodral jag gillar just nu och som jag tycker ligger inom det överkomliga.

#1.  BookBook från TwelveSouth. Finns även på ett Macotek nära dig. Pris: $ 79-99. Mitt betyg: 2/5.

#2. Det vadderade kuvertet från ThinkGeek. Pris: $ 20-30. Mitt betyg: 4/5.

#3. Paul Smiths brevfodral för Apple. Pris: 989 kr. Mitt betyg: 4/5.

#4. ”Den lilla svarta” från Marshall Bergman. Pris: 720-860 kr. Mitt betyg: 3/5.

#5. Nu fuskar jag lite för det här fodralet är för iPad. Men Kate Spades tidningsvariant är fin. Pris: $ 85. Mitt betyg: 2/5.

 

 

 

 

 

Acer Aspire S3 Ultrabook

17 Okt

Jag säger ja tack på en sån här.

Acer Aspire S3 Ultrabook till Sverige.

IT-projektledare vs verksamhetsprojektledare

16 Okt

Projektledare inom verksamhetsutveckling med stöd av IT. Det är  typ en sån projektledare jag är just nu tror jag. Inom IT är det väldigt stort fokus på olika metoder. På gott och ont tycker jag. Jag tycker IT-branschen är lite av ett föredöme när det gäller att sätta värde i att ha ett förhållningssätt till hur man ska bedriva strukturerade projekt, inte minst genom agila metoder såsom Scrum och Kanban. Lean är en annan metodik jag tycker är otroligt tilltalande, men den vill jag hylla som en verksamhetsmodell, något Scrum och Kanban knappast är. Motbevisa mig gärna.  I veckan som gick hyllade en kollega Lean för att den visade ”slöseri”, jag skulle vilja säga att jag tycker Lean är fantastisk för den så enkelt visualiserar processer samtidigt som den har ett tydligt värdegrundsfokus.

Jag hävdar lika envist att metoden inte är det viktiga, men det som metoden hjälper till med är att ta ett strategiskt grepp om kvalitets- och ledningsfrågorna i en organisation. För det är där vi har nyckeln till framgång. Att vi på ett någorlunda standardiserat sätt hanterar och följer upp verksamhet och dess resultat. När vi har ett standardiserat sätt så kan vi också generera förändringar och resultat som är mätbara. En av IT-branschens största nackdelar tycker jag är att den tenderar att bli alldeles för teoretisk och fokuserar på vissa mallar och strukturer. Vi vill gärna beskriva lösningar och hur vi borde arbeta. Istället för att se till den verklighet vi har. Och IT har generellt alldeles för lite kompetens för att förstå och hantera verksamhet. Anser jag. En mall för en projektplan, kommunikationsplan och/eller nytto- och kostnadskalkylering betyder ju inte så mycket om vi inte fått utbildning i hur vi ska fylla i dem. Mallar tappar väldigt fort betydelse om det inte finns en värdegrund kring dem.

När jag för ett antal år sedan började som projektledare så var det inte direkt en yrkesroll eller titel. Nu finns det universitetsutbildningar och hur mycket olika certifieringar som helst inom projektledning. Det är nästan något hippt. Samtidigt gnisslar jag tänder så ofta när jag sitter med projektledare som är scrum-masters och IPMA-certifierade men de har fortfarande inte förmågan att anpassa sitt språk till den användare de har framför sig. De missar att nyckeln till att vara en lyckad projektledare är i förhållningssättet och inte i metodiken. Projektlederi bedrivs inte inom mallar och terminologi… ett genuint projektlederi bedrivs i möten mellan människor och genom att lyssna på behoven och formulera sig på det sättet som mottagaren förstår och använder sig av.

Med en bakgrund inom offentlig sektor så är en av de mest irriterande exemplen (som jag fortfarande möts av nästan dagligen) när konsulter använder engelska (i svensk verksamhet) som standardspråk för att bedriva projekt. Det är faktiskt inte särskilt svårt att ta det lilla steget extra och översätta termer som sprints, quality gates, change management och back-to-back (som jag f öv fortfarande inte fattar vad det betyder).

Nu vet jag inte riktigt vad som hände för det här inlägget skulle egentligen handla om möten och inte om metodik eller språkbruk. Men nu blev det så.

 

Love is in the air!

13 Okt

Lyckan är total, min gamla jobbdator med ”de erotiska benen” (som många män gillar att uttrycka det om min skärmbild) är lagad och klar. Äntligen, äntligen! Och en Macbook Air är beställd (privat).

20111013-162510.jpg

Dom förökar sig!

11 Okt

Mina PCs förökar sig värre än bananflugor!

20111011-112859.jpg

IT-evolution

10 Okt

Idag har jag inte direkt känt för att hylla nutiden och teknologins framsteg om man säger så. Inte mycket av tekniken jag använt idag har fungerat (varken hård- eller mjukvara) och det slutade med att det fick släpas två datorer.

20111010-170932.jpg

Istället för att låta dagens strul följa med hem och definiera kvällen ska jag nu sätta lite perspektiv på tillvaron. Genom att sätta in en fisklåda i ugnen och läsa Niceville och bara vara glad att jag är så otroligt priviliegad… till skillnad från svarta kvinnor i 1960-talets amerikanska söder.

20111010-171700.jpg

Legio Patria Nostra

10 Okt

Så jäkla bra sagt. Den här dagen har varit lite av en uppförsbacke. Min skärm är spräckt så måste ha en lånedator i någon dag eller två. Och det är väl ungefär det hemskaste straffet man kan utsättas för. Jag tar vattendroppar i pannan och elchocker vilken dag som helst framför att inte ha mitt eget arbetsverktyg anpassat för mig. Så jag tar och plankar Mikebike.

Den här dagen är lite som med franska främlingslegionen. Först bryter det ner ens psyke, sedan byggs det upp igen och man blir hård utav bara fan.

Så jäkla bra sagt.

Veckans värsta uppgift

20 Sep

Öff. Fått ett mail. Med veckans värsta uppgift och kvartalets jobbigaste grej. ”Your password will expire 10/1/2011″.

Lösenordsbyten är verkligen en uppfinning från helvetet när man inte har single sign-on.  Under en tvåveckorsperiod så kommer nu varenda verksamhetssystem jag använder kräva att jag byter mitt lösenord. Med olika principer för reglerna kring lösenordet. Stora bokstäver hit, x antal symboler och antalet tecken dit. Vilket gör det omöjligt att ha ett konsekvent lösenord. För att inte tala om att jag måste logga in i system flera gånger per dag istället för en gång.

Inte undra på att användare har post-its under tangentbordet, i almanackan eller i molntjänster. Och det handlar inte om en brist hos användaren, i min mening handlar det om IT-säkerhet som inte möjliggör användarvänliga lösningar.   IT-strul är en stor tidstjuv, men att säga att det beror på användaren gör mig så irriterad så det finns inte.

%d bloggers like this: