Sån här tydlighet gillar jag. Ditt Internet har uppenbarligen gått och obstinerat totalt. Antingen kan du ju sitta och rulla tummarna och vänta på en förbättring, alternativt kanske boka ett nytt möte och se om saker och ting förbättrar sig.
Eller så tar du kål på skiten och börjar om.
Personligen är jag alldeles för upptagen för att sitta och vänta eller använda ”säker borttagning” av elektronik. Men du gör ju som du vill.
Vi behöver prata ut lite, ni och jag. Såg statistik över vad folk ägnar sig åt att ladda ner (olagligt). Så jag tänkte att vi skulle gå igenom lite av siffrorna.
Mest nedladdade tv-shower är Lost, Heroes och Dexter. Inget direkt att höja på ögonbrynen åt.
Tittar man på vilka områden som är mest nedladdat så blir man ju bara deprimerad, fy alltså. Det trodde jag faktiskt inte.
Sen blir det ju bara allmänt konstigt. Vad gjorde vi innan toalettpappret, fusklitteratur och sex. Härregud. Av allt bra som finns där ute på internetz så väljer folk värsta skräpet.
Högupplöst bild på eländet hittar ni här.
Kommer ni ihåg förr i tiden när våldsamma datorspel ansågs få personer att gå ut och göra våldsdåd lite hur som helst?
Jag tycker det låter enbart harmoniskt att få ur sig lite vanlig hederlig passiv aggressivitet genom att skjuta ner animerade gubbar eller hamra lite extra hårt på spelkonsollen. Våldsamma tv-spel är ju ett sätt att få ur sig aggressioner. Inte att skapa dem.
Men att sitta på ett tåg i en timme med ett hackande Spotify och omöjlig 3G-uppkoppling. Då kan vi ta och snacka risk för våldsamt beteende.
*jag är i mitt happy place, jag är i mitt happy place, jag är i mitt happy place*
Vad bra jag var som gick upp direkt när klockan ringde. Och att det fanns balsam kvar i flaskan.
Vilken framförhållning att kläderna låg strykta och klara så jag inte behövde stressa med det.
Så avkopplande att hinna läsa hela tidningen mumsande på frukosten som fanns hemma och för att inte tala om att kaffebryggaren var laddad redan kvällen innan.
Vilket underbart sätt att starta en måndag!
(notera det extrema tvärtomspråket som förekommer i ovanstående text)
Bara så jag har förstått det här rätt… först curlar ni mig i över ett år. Delar med er av era laddare till mobiler och laptops. S j ä l v k l a r t får jag låna alla era sladdar. När som helst. Sen den där kvällen när ni helt plötsligt ”glömt dem på jobbet”.
DÅ ÄR DET HELT PLÖTSLIGT MITT ANSVAR ATT MIN TEKNIKPARK ÄR LADDAD.
Är det bara jag som sniffar en viss orättvisa här?!
Vi har ju konstaterat att som projektledare så är någon form av möteshantering en stor del av jobbet. Idag har den dock varit lite för stor. Ett sånt mötesmarathon som jag har haft idag är något jag som regel alltid brukar undvika. Det säger sig självt att jag inte kan teleportera mig mellan två möten och sunt förnuft och respekt för andra människor gör att alla typer av nedanstående scenarior aldrig får vara en standard. Men idag gick det verkligen inte.
Ytterligare en följd av en dag som den nedan är att jag nu behöver sitta sen kvällstid och hantera det som jag normalt sett behöver hinna med och som jag hanterar mellan möten.
Don’t try this at work kids.
Nästa gång du ska jobba till efter 17 hos kunden och bara vill springa ner och köpa en dricka? Tänk då på att ditt passerkort inte gäller för inpassering så det är bra att ta med sig telefonen. Och ytterkläder.
Så jäkla bra sagt. Den här dagen har varit lite av en uppförsbacke. Min skärm är spräckt så måste ha en lånedator i någon dag eller två. Och det är väl ungefär det hemskaste straffet man kan utsättas för. Jag tar vattendroppar i pannan och elchocker vilken dag som helst framför att inte ha mitt eget arbetsverktyg anpassat för mig. Så jag tar och plankar Mikebike.
Den här dagen är lite som med franska främlingslegionen. Först bryter det ner ens psyke, sedan byggs det upp igen och man blir hård utav bara fan.
Så jäkla bra sagt.
Här skulle det ha varit ett insiktsfullt inlägg om projektledning, SharePoint 2010, IT-arkitekter och säkerhetslösningar. Tyvärr diskuterades detta under fyra glas vin (efter en kurs i nytto- och kostnadskalkylering) så jag ber att få återkomma när huvudet snurrar lite mindre.
Det värsta exemplet på lösenordshantering är dock när man mailar en support om att man behöver få ett nytt lösenord och får detta till svar:
”Bästa Lucia Larsson. Ditt lösenord är:”. Sånt här får mig att se rött.
