Tag Arkiv: change management

Radical collaboration, det nya svarta

3 Maj

Radical collaboration har seglat upp som en populär term och verkar vara den nya UGL:en (kommer ni ihåg när alla skulle gå en UGL och ansågs så meriterande?). Jag tycker det alltmer fokuseras  på gruppdynamik, kreativitet och samarbeten snarare än det individuella ledarskapet. Fast vi ställer än högre krav på våra ledare :)

Nu är det tydligare markeringar mot att framgång och lönsamhet kommer genom team och arbetsplatser som utmärks utav människor som (utöver kompetens för uppdraget ) har förmåga att skapa långvariga relationer, så kallat ”collaborative capital”.  Och låt mig inte ens gå in på hur sjukt poppis det är med it-plattformar som fokuserar på samarbeten. Jag köpte en (pappers!)bok på området, Radical collaboration som jag tänkte rekommendera för den som är intresserad.

Radical collaboration är det nya UGL

Radical collaboration delar upp människor och organisationer i två zoner vad det gäller samarbetsförmåga, grön och röd zon. Den gröna zonen utmärks bland annat av högt i tak, lösningsfokusering snarare än problemsökning och en ”grön” person är intresserad av att lyssna och ta till sig vad andra säger. Den röda zonen är tvärtemot och människor och organisationer i röda zoner kommunicerar hellre negativa aspekter och är omedveten om att man sprider detta. I den röda zonen är förmågan att lyssna bristande och man reagerar defensivt när en åsikt går emot den egna. En människa i den gröna zonen kan i pressade och svåra situationer anta ett rött beteende men det omvända sker nästan aldrig, det vill säga en röd zon blir sällan grön temporärt utan där krävs större insatser.

Boken identifierar och går igenom fem nyckelkompetenser som utmärker samarbeten, samarbetsskapande människor och som är nödvändiga för att skapa gröna zoner:

  • Collaborative intention. Människor i gröna zoner har en genuin förmåga att vara personliga och vara engagerade.
  • Truthfulness. Att kunna skapa ett klimat där man både lyssnar och pratar på ett ärligt och konstruktivt sätt.
  • Self-accountability. Att ta eget ansvar för det som händer och sker i ens liv och arbete. Att vara lösningsorienterad snarare än att hitta fel.
  • Self-awareness and awareness of others. Människor som känner sig själva tenderar att vara trygga med andra människor och kan se kontexten och omständigheter kring beteenden och situationer.
  • Problem-solving and negotiation. Individer som ser lösningar och kan kompromissa och förhandla skapar en atmosfär som gynnar samarbete.

Varje kapitel går sen djupare ner i varje av dessa nyckelkompetenser och exemplifierar vad som utmärker (till exempel) ett defensivt beteende och hur man kan agera om man hamnar i ett sånt läge. Väldigt bra exempel och listningar på egenskaper som verkligen sätter igång tankeverksamheten. Hur agerar jag utifrån ett visst exempel? Vad kan jag göra istället?  Till varje kapitel finns även övningar och små analyser som man kan fylla i.

Jag måste säga att jag tycker den är himla bra och tänkvärd, övningarna är väldigt rannsakande och relevanta… men det är inget man tar sig igenom på en kväll eller helg.

Jag gillar’n.

Men jag skulle ju aldrig bli en sån konsult!

20 Okt

Som motvikt till mitt föregående mysinlägg som sken av rosa lyckomoln så vill ta tillfället i akt och berätta om dagens största rookie-misstag. Ett oförlåtligt sådant. Det jag gjorde idag var på inga sätt acceptabelt och jag kan inte förstå att jag stod där och gjorde det.

Det som hände var att jag redovisade ett exempel på hur en målgruppsanalys går till och vad den metodiken hjälper oss att identifiera. Och när jag kom till den punkten att jag berättade om en påhittad medarbetare på den påhittade organisationen (för att exemplifiera) så pratade jag om att denna ”tyckte det var sjukt praktiskt med Dropbox” i förbigående. Sen fortsatte jag utan att förklara vad Dropbox egentligen är. Jag förklarade bara att personen var väldigt 2.0. Samtidigt som jag lite då och då hänvisade till begreppet Dropbox. I slutet av workshopen var det någon som fantastiskt nog förklarade att denna inte visste vad Dropbox var.

Hur dum kan jag bli som projektledare?! Jag som aldrig brukar göra sådana nonchalanta antaganden. Som aldrig brukar använda förkortningar eller engelska uttryck. Och så gör jag ändå så.

Lär av mitt misstag. Förkortningar och antaganden om någon annans kunskap är inte ok. Förkortningar och terminologi fungerar enbart om det visar att du har satt dig in i den specifika verksamheten du står inför… aldrig om du försöker plocka stilpoäng eller du tror att du är skicklig på ditt egna område och termer är ett sätt att bevisa det. Att vara skicklig på sitt område som projektledare är att (bland annat) kunna prata på det språk som mottagaren använder. En skicklig projektledare kan till exempel uppfatta situationen och tolka behovet och översätta det till mottagarens taxanomi/språkbruk. Även om det i vårt sinne heter Lean/Scrum/Backlog/Sprint eller vad det nu kan vara. Jag tänker sticka ut hakan och påstå att IT-branschen är sjukt dålig på det här området. Vi älskar att sprätta omkring med pretentiösa termer och modeller.

Usch. Fel av mig helt enkelt. Jag ber om ursäkt. Vilket jag också sa till gruppen. Och det här med att kunna be om ursäkt för saker och ting är en sak som är väldigt viktig för mig. Jag tycker att ganska få personer faktiskt gör det. Varför är det så himla dramatiskt egentligen? De fyra magiska orden ”jag ber om ursäkt”.  Men det kommer jag ta upp i ett annat inlägg.

 

5 myter om samarbete

19 Sep

Just nu arbetar jag primärt med projekt som handlar om samarbetsportaler (SharePoint) på ett eller annat sätt.

De som känner till produkten tenderar antingen att hissa eller dissa den. Det är lite fascinerande hur svart eller vitt vi ser på teknik. En av anledningarna till att jag själv tycker väldigt mycket om att arbeta med SharePoint är att den kräver samarbete och ett förändrat arbetssätt i fokus för att det ska bli bra för användaren. Dvs, det handlar mindre om teknik och mer om att i grunden förändra vårt sätt att hantera information och kommunikation. Därefter går det dock inte att komma undan att användaren också måste sätta sig in i ett helt nytt tekniskt verktyg och sätt att hantera teknik.

Fick en läsvärd artikel i min RSS angående fem myter om samarbete som tar upp mycket av det jag hanterar i vardagen. En kort sammanfattning:

Myt #1 – Kommunikation är enkelt.

Utveckling kräver förändring och förändring gör ofta ont. Samtidigt är det inte alltid det är tillräckligt högt i tak för att få kommunicera det öppet inom organisationer.

Myt #2 – Uppgiftshantering är enkelt.

En vanlig myt är att bara vi har bra checklistehantering så löser sig allt effektivt. Alla skriver in allt de behöver göra i en lista och så bockas den av regelbundet. I korrekt ordning givetvis. Men vi glömmer administrationen som är förknippad med att underhålla listor… och konsekvensen av att det blir fel.

Myt #3 – Teknik är enkelt.

Webbmöten som inte fungerar, delning av dokument och versionhantering som innebär ett oändligt mailande hit och dit för att ingen vill använda spåra ändringar.

Myt #4 – Kompetensöverföring är enkelt.

En projektsajt skapar inga nya kunskaper. Ett typiskt projektteam består ofta av en rad personer som varj och en representerar en unik kompetens.

Myt #5 – Kvalité är enkelt.

Världens bästa teknik tar inte ifrån oss det faktum att vinnande team är de som kan samarbeta. Det finns ingen teknik som magiskt får människan att vilja samarbeta.

%d bloggers like this: