Humble & Bug

Jag säger inte att det var bra journalistik att skriva om Anna Books hårincident (hon trasslade in håret i en hårsnodd och det tog 5 h att reda ut). Verkligen inte, det är inte alls det jag säger. Framförallt är det ganska märkligt att sätta in ett bildspel på Anna Book i själva artikeln och använda fem bilder där hon har typ motsvarigheten till ”hårkaos”.

Men.

Som ett fellow penntroll som i veckan behövt använda två personer, en hel flaska balsam i ett svep och cirka fyra timmar på att reda ut ett parti av håret (direkt efter balsamflaskan) som tovat sig utanför rimliga gränser så kan jag känna sympati för Anna Book. Jag förstår hennes panik… och finns det minsta variant av extensions i hennes hår (vilket jag i och för sig aldrig prövat) så kan jag föreställa mig det i kvadrat.

En av mina bästisar brukar säga till mig att jag bara ska vara tyst när det gäller mitt hår för jag behöver inte volymprodukter och jag vaknar aldrig på morgonen med ”ett smörpaket i hårbottnen”. Det är visserligen sant, mitt hår har nog aldrig någonsin varit flottigt. Jag har testat no’poo-trenden och hånskrattar den rakt i ansiktet pga värdelös (på mitt hår). På en bra dag är mitt hår awesome, poängen är att jag aldrig någonsin kan veta det eller ens försöka se elegant ut med mina lockar. Min drömfrisyr är en rak page, herreguuuuud så snyggt och elegant det är.

Och visst. Jag kanske inte förstår hur det är att behöva duscha varje morgon… men jag vet precis hur det känns att ha spenderat fyra timmar på att reda ut ett parti med dreads som till sist behövdes slitas bort… och jag klev just precis ur duschen klockan 21:15 och nu måste vara vaken i minst fem timmar till (trots paniktrött och jag skojar inte om tiden mitt hår tar att torka) på grund utav att om jag somnar med blött hår så ser jag ut som Russel Brand imorgon bitti. Version värre.

Jag säger inte att det var bra journalistik. Jag säger bara att jag har förståelse för att det tog fem timmar att reda ut ”en” tova. Och att jag tycker det låter som en jäkla dröm att kunna duscha på morgonen OCH få håret torrt inom en rimlig tid. För mig tar det som sagt minst fem timmar. På allvar.

Det finns tre saker jag håller stenhårt på i mitt yrkesliv och där jag dömer andra och mig själv ganska hårt… jag tycker att det är ett ytterst oprofessionellt intryck att ha blött hår på jobbet, trasiga strumpbyxor och avskavet nagellack. Det händer såklart att jag bryter mot detta lite då och då, jag är inte helt omänsklig.

Men just ikväll när jag behöver sitta uppe till 02:15 för att få en rimlig situation imorgon så är det en sån här kväll när jag gärna tar ett alternativt hår.

Nerd Valentine är en tumblr som genererar tips på nördiga presenter inför alla hjärtans dag. Du får förslag på alltifrån kort, till små minirobotar till smycken.

We go together like blogs and comments

Jag gillar särskilt Meshu, en shop där du kan generera ditt eget unika smycke utifrån olika geografiska platser. Skriv in olika platser i världen  och se smycket formas, i ditt eget valda material. Finns som örhängen eller halsband.

Jag är en glasögonorm. Fick mitt första par i mellanstadiet och har avverkat ett antal sedan dess. En kompis till mig anser att glasögon är ett handikapp och ser  glasögon som en faktor till att barn kan bli retade i skolan. Jag har inget som helst minne över att jag någonsin blev retad för mina glasögon, tvärtom minns jag det som att mina klasskompisar tyckte det var coolt med oss få som hade glasögon. Min barndomskompis E hade glasögon innan mig och jag minns hennes blåspräckliga och hur avundsjuk jag var på dem. Däremot minns jag hur sjukt mycket vi retade varandra (jag lär ju ha gjort det också…tyvärr  ) för vilket namn man hade. Vilket påminner mig om bloggaren Erika kan berikas plötsliga tvekan inför namn på en av sina nyfödda tvillingar, missa inte alla kloka kommentarer. Och Erika, om du läser det här, världens största grattis. Du delar med dig på ett otroligt (för mig) givande sätt.

Jag har alltid tyckt att glasögon är jättesnyggt. Sen har jag genom åren använt väldigt mycket linser eftersom det har sina praktiska fördelar. Bilkörning och glasögon är till exempel inte den bästa av kombinationer. De senaste åren har jag köpt två par glasögon som jag inte varit nöjd med (det ena paret lågpris, köp aldrig lågprisglasögon säger jag) så istället för att köpa ytterligare ett nytt par så har jag använt ett par Gucci som är 13 (13 !) år  gamla. Sjukt bra kvalité för de har inte slitits ett dugg men däremot har jag förändrat styrkan så gått runt som en halvblind höna ett bra tag. Jag tror inte alla kunder och kollegor har varit helt nöjda när jag invaderat deras personliga space för att jag helt enkelt inte ser vad som står på skärmar och sånt.

Häromveckan tog jag i alla fall tag i situationen och provade ut ett nytt par och idag var dagen för att hämta ut dem. Jag var sjukt pepp och tyckte själv att jag var rasande snygg. Vilket jag tydligen var ganska ensam om.

Ingen av mina kollegor märkte av att jag någonstans efter lunch såg helt annorlunda ut.

Så jag tog och messade en bild till en kompis. Som valde den diskreta metodiken att använda utropstecken på mitt mobilskal men inte glasögonen som svar på min bild.

Så jag tog och messade en bild till ytterligare en kompis. Som valde att uttryckta beundran över att jag tydligen kunde se någorlunda smart ut.

Slutsats av detta? Den här glasögonormen blev aldrig mobbad som barn men som vuxen är det tydligen fritt fram. Tur att jag är en väldigt överseende person. Lite vin, blommor eller en fin present löser de flesta ”konflikterna”.

Och jag VET att ni hade velat se en bild på min enorma snygghet… men idag har jag feber och snuva så tar mig rätten att censurera den upplevelsen.

Fick höra att min handväska var ”full av skit”. Vafalls! Till och med McGyver skulle kunna(t?) svänga ihop precis vad som helst med innehållet i min handväska. Han skulle upptäcka higgspartikeln, få ett par nobelpris och göra oss oberoende från olja i ett nafs om jag bara skulle efterskänka min handväska. Se själva:

• Ett trasigt rosa plastglas.
• Ett par gröna hörlurar.
• Ett glasögonfodral.
• Ett nyckelband med en RSA-dosa och ett passerkort (båda spärrade sen förra året då jag trodde jag tappat bort dem och sen magiskt återfann dem för några veckor sen).
• Ett 30-pack kontaktlinser för mitt vänstra öga.
• Ett paket AA-batterier.
• Tre screen wipes.
• Ett par solglasögon.
• En adrenalinspruta (getingsäsong).
• Clear eyes.
• En bankdosa.
• Tre nagellack.
• Ett läppbalsam.
• En napp.
• Halva delen (med reflexband) till ett knäppe till en väska. 
• Fyra armband.
• En klocka.
• Uppskattningsvis tre kilo kvitton.
• Fem lägglans.
• En plastkniv.
• En plastgaffel.
• En plånbok.
• Laddaren till iphone. Saknar dock själva sladden.
• En sån där grej man stänger plastplåsar med. Mintgrön.
• En svart knapp.
• En ögonskugga.
• En penna.
• Ett örhänge.

Ok, måste erkänna att jag ljuger om pennan. Det fanns ingen penna. Däremot delarna till en penna… minus själva bläckgrejen. Kändes dock som att man borde ha en penna i handväskan. Men allt annat stämmer.

Såhär inför semestertider.

Bloggen har blivit utsatt för en attack! Ett ondskefullt påhopp som det inte gick att värja sig mot. Ni har kanske sett att det har stått jättemycket i tidningarna om alla virus och trojaner som flyger omkring. Nu har det drabbat bloggen. Det är lite oklart vilken inverkan det kommer att ha framöver men vi hoppas såklart på det bästa.

Har ni också drabbats av det där viruset som letar upp grejer man gillar, lägger dem i en varukorg, drar pengar från kontot och sen skickar hem grejerna till en?

Det här med att J.Crew (äntligen!) började skeppa till Sverige igår (fraktfritt första månaden) och jag får lön idag… det är nog en känsla som är lite likt den när Newton fick äpplet i huvudet. Kan vi nu bara övertala Kate Spade att göra detsamma?

Ramlade över ett nytt halsband idag. Så från och med nu är det jag som blåser reveljen på alla möten.

Blev överraskad med en miniplattång! Sjukt söt liten sak.

När man ser ut som ett penntroll så blir lock- och plattänger snabbt ens bästa vän. Tänkte visa varför.

Håll till godo med en helt oredigerad bild på en nyvaken yours truly där håret innehåller exakt noll produkter. Ganska frizzy och katastrofalt. Jag tillhör icke den kategorin människor som vaknar och ser ut som en bal på slottet. Tyvärr. Och jag är inte en person som gillar att lägga mycket tid på kläder och smink, så okomplicerade och snygga outfits och busenkla frisyrer är ett måste på morgonen.

Dock ska erkännas att jag oftast kommer undan med mina toviga dreads , det är jag tacksam för. Även om det tyvärr aldrig kan kategoriseras som tryggt (vet aldrig hur lockarna beter sig eller ser ut) eller elegant (såsom en page, min drömfrisyr).

Hur som, ett av mina bästa tips är att använda en plattång som hjälp. Såhär blev resultatet efter 10 minuter med en miniplattång… och då har jag mycket hår.

Helt okej resultat utifrån insatsen anser jag. Och resultatet kommer hålla i ca 2-3 dagar.

Såhär ser min vanliga plattång ut, för en referensram.

Min poäng? Hitta en quick-fix som funkar. Det här är min. Jag passar varken i hästsvans, page, kort hår eller sån där ursnygg bulle på huvudet. Men det är också exempel på smarta och enkla quick-fix.

Vart jag lär mig alla dessa tips? Hos stans grymmaste frisör såklart! In och boka.

I lördags skrattade vi stormen i ansiktet och gick på två mottagningar. Men idag har jag feber så njuter av att vara omhändertagen och ägnar mig åt tv-seriemarathon till största delen. Samt väljer veckans nagellack.